En liten blyg kattkille.
Nu bekantar vi oss.
Han är ute mest hela dagarna, men sover inne.
När vi flyttade in var han så mager.
Den förra ägaren hade lämnat honom.
Hon tycket egentligen inte om katter.
Hade köpt en till dottern efter en separation.
Men nu blev det ny lägenhet och ny man, då fick katten stanna.
Jag har svårt att förstå hur man bara kan lämna en katt åt sitt öde.
Men nu får han bo hos oss istället.
Både jag och barnen är glada för det.
Det är så mysigt när någon kommer och stryker sej mot benen och vill gosa.
Märker här runt omkring där vi bor att när alla sommarfolket börjar dra sej hemåt så lämnar man bara katter vind för våg varje höst så jamas det som bara den och så måste man mata. Fast jag älskar katter men jag vill själv välja vilken katt jag vill ha eller hur? Så alla ni där ute somm skaffar katt ha den inte bara under sommar
SvaraRaderaden behöver dej även över resten av året.
Ha det Kram Antonija
Så söt! Jag skulle gärna ha en katt - men tyvärr är jag allergisk. Jag förstår inte heller hur man kan lämna ett djur!!! Eller skaffa ett enbart som någon slags kompensation... fint gjort av er!
SvaraRaderaoj, signerade visst med min gamla blogg...
SvaraRaderaNä, hur kan man bara lämna ett djur så där....tur att ni finns och tar hand om den fina kissen! Denär ovanligt söt och ser väldigt gosig ut! Va ska kissen heta?
SvaraRaderaLycka till!
Kramar Agneta
Vad fint att han fick bo kvar med er! Människor som gör så borde ...... ja, jag vet inte men nå´t hemskt skulle man vilja att de drabbas av.
SvaraRaderaKram Eva Linnea